Å tillslut kom han! Å här e min berättelse om graviditeten och förlossningen tills vi tillslut fick komma hem :) Han e född 28 nov kl 12,46 men beräknad 2 dec. Har ju haft problem hela graviditeten i stortsett. Fick ju en blodpropp i bäckenet i augusti som gjorde väldigt ont och som gjorde att jag fick ligga inne i 10 dagar. Går på blodförtunnande sprutor 2 ggr per dag. Och kommer göra ytterligare 6 månader. Hur som så började det i början på v 47 som jag fick ett tryck över bröstet. Ungerfär som jag hade en stor sten som låg på mitt bröst, hade svårt å göra nåt annan än å ligga ner. Detta gick dock över. Men på söndagen samma vecka kom det tillbaka å då värre. Ringde då förlossningen och jag fick komma in. Dom var då oroliga att det skulle vara en propp i lungorna då dom upptäckt att jag halverat mina blodplättar vilket kunde tyda på att jag bildat antikroppar mot det blodförtunnande jag går på. Så det var iväg på ultraljud på hjärta å sen en typ av röntgen av lungorna so i te ska vara så skadllig mot bäbisen. Efter många om å men så kom dom fram till att det inte var detta utan troligtvis bäbisen som låg å klämde där uppe. Då kände jag mig så slut på denna graviditeten så efter prat med läkare kom man fram till att sätta igång mig så bäbis fick komma ut. Detta börjades med på onsdagen men en gele som skulle mjuka upp tappen. Detta höll på hela dagen och på eftermiddagen kom det igång. Valde då att bada vilket var otroligt skönt! Dock hände det inte jättemycket trots att jag hade riktigt ont. Å ont heeela tiden vilket man tydligen kan få när man sätts igång. Det bestämdes då att jag skulle få ketogan å sova på så skulle vi fortsätta dagen efter. Dock tog bäbis åt sig mer än vanligt av ketoganet å blev trött. Låg med ctg heeela natten. Och på ronden på torsdagen kollade dom mig å då jag fortfarande inte var öppen bestämdes att jag skulle gå ogenom ett \"halvakut\" kejsarsnitt. Vilket jag var helt med på. Så kl 12,46 torsdagen den 28e november kikade en liten kille ut. Han vägde 3344g och var 48 cm lång ♥ Dock var det ju inte riktigt över där. Då jag snittats kom jag inte igång med amningen så han fick efter 2 dygn lågt socker så han flyttades över till neoantal med glocosdropp å koppmatning var 3e timme. Som tur e repade han snabbt så i måndags fick vi åka hem på permission å i fredags blev vi utskrivna då han gått upp i vikt som han skulle. Så nu försöker vi komma in i allt som har med en liten bäbis att göra. Vissa dagar känns super medans vissa dagar e riktigt tuffa. Men vi stöttar varann och hjälps åt och det känns bättre och bättre för varje dag :)
